Hävstångscertifikat – för de som gillar actionpackad trading

Hävstångscertifikat

Hävstångscertifikat, som även kallas DLC efter engelskans Daily Leverage Certificate, är en relativt ny strukturerad produkt och form av investering. Därför kan det vara en god idé att gå igenom grunderna innan du som investerare anammar metoden. 

Vad är hävstångscertifikat?

Som det engelska namnet antyder är det här en strukturerad produkt som baseras på hur en underliggande tillgång presterar kortsiktigt (en dag). De flesta som investerar i aktier eller i andra tillgångar gör det ofta mer långsiktigt men det finns många som uppskattar den snabba action som det kan innebära att investera och tradea kortsiktigt. 

Till följd av dess kortsiktiga natur och fokus på volatila miljöer är hävstångscertifikat mest lämpligt för risktoleranta investerare som har god kunskap om den miljö som de investerar i. 

Vilka är fördelarna med hävstångscertifikat?

Kortfattat går det att säga att hävstångscertifikat är ett billigt alternativ att få tillgång till populära aktier, jämfört med att köpa dem direkt, vilket ofta inte går utan att ha tillgång till stora mängder likvida medel. Det finns flera fördelar med att använda sig av hävstångscertifikat som investeringsstrategi. Här är ett par av dem:

  • Uträkningarna är inte så komplicerade

Att räkna ut utdelningen på hävstångscertifikat är lättare än vad du kan tro i och med att du i stort sett  kan räkna bort volatiliteten och istället får en relativt enkel formel. I princip multiplicerar du den underliggande tillgångens resultat med hävstången och räknar sedan bort kostnader och avgifter.

  • Förluster begränsas till ditt kapital

Med en begränsad insats finns det en möjlighet till hög avkastning på insatt kapital, samtidigt som risken till premien begränsas.

  • Investeringar sker på börsen via ett vanligt aktiekonto

Många anser att handel och investering med hjälp av hävstångscertifikat är mindre komplicerat då det sker via vanliga aktiekonton hos aktiemäklare.

  • Transparenta priser och struktur

Priserna och strukturen på investeringen är mindre komplicerad än många andra investeringsalternativ.

  • Actionpackad trading

För de som kan tolerera, eller till och med uppskatta, höga risker och snabba resultat är det här en fördel i hävstångscertifikat. Om du å andra sidan inte vill ta så stora risker och inte uppskattar volatila miljöer, då blir det mer av en nackdel.

Vad är riskerna med hävstångscertifikat?

Medan fördelarna är många med hävstångscertifikat finns det givetvis även risker. Som investerare är det bra att ha kunskap om dessa risker så att du i mesta möjliga mån kan säkra upp dessa risker, eventuellt via andra investeringsalternativ.

  • Risker för motparten

Det finns alltid en risk att utfärdaren av certifikatet går bankrutt.

  • Kreditrisk

Hur kreditvärdig är utfärdaren av certifikatet? Hur ser volatiliteten och likviditeten ut för den underliggande produkten?

  • Likviditetsrisk

Sekundära marknader kan vara så icke-likvida att det blir svårt att sälja certifikatet.

  • Volatil marknad

Rörliga marknader och kortsiktiga investeringar har alltid en inneboende risk.

Är hävstångscertifikat en klok investeringsstrategi?

För de som har kunskap om finansiella marknader och vill ha ett relativt okomplicerat instrument är hävstångscertifikat en bra strategi. De som lockas mest av att använda hävstångscertifikat är de som kan hantera stora risker och som gillar actionpackad och kortsiktig trading. 

Vill du veta mer om hävstångscertifikat och andra investeringsstrategier? Läs mer på vår hemsida! Besök även gärna vår blogg där du hittar allt som har med strukturerade produkter att göra.

Fördelar och risker med autocalls

autocalls

Autocalls har blivit allt mer populära bland svenska investerare och har fått en allt större roll i derivathandeln. Kortfattat är en autocall en strukturerad produkt där investeraren uppnår avkastning under vissa förutsättningar. Du kan lära dig mer om vad en autocall är på vår sida här. I det här inlägget tar vi en närmare titt på vad de främsta fördelarna är med autocalls.

Potential för hög avkastning

Den främsta anledningen till att autocalls har blivit populära på senare år är att det finns potential för hög avkastning och därmed även högre förluster. Under vissa omständigheter blir detta extra attraktivt bland investerare, som nu när avkastningen är relativt låg på obligationer. Det bör dock nämnas att sannolikheten för riktig hög avkastning är ganska låg. 

Balans mellan avkastning och risk

Många investerare uppskattar att en autocall representerar en relativt stark balans mellan avkastning och risk. Det innebär att man aldrig riktigt kan få den där höga avkastningen som en återhämtning kan ge, men samtidigt tar man inte heller på sig hela risken. Under oroliga tider, som under finanskrisen eller den ekonomiska kris vi just nu befinner oss i (corona-krisen), ökar intresset för autocalls då de är ett bra alternativ under volatila marknader.

Kortare livslängd än andra strukturerade produkter

Många andra strukturerade produkter kräver att investeraren satsar mer långsiktigt på produkten, vilket leder till att det finns en risk för att likvida medel låses upp i produkten. Därmed blir investeraren mindre agil och inte kan hoppa på nya möjligheter. En autocall är inte lika långsiktig. Från utfärdarens perspektiv hoppas de att investerarna ska återinvestera avkastningen i nya produkter, så för många ses anses det här vara en win-win-situation.

Vilka är riskerna med autocalls?

Som tidigare nämnts finns det ett par viktiga fördelar med autocalls, men det är även värt att nämna de risker som finns, så att du som investerare är förberedd på den miljö du ger dig in på. Från en investerares perspektiv finns det bland annat dessa risker:

  • Ränteökningar

En ränteökning under investeringsperioden kan resultera i förluster. Det är extra viktigt att ha i åtanke under ekonomiska kriser då räntan ofta sänks. Med andra ord gäller det att vara förberedd på förhållanden då räntan inom en snar framtid kan komma att höjas.

  • Likviditet

Om en investerare behöver sälja innan mognadsdatumet av likviditetsorsaker kan det leda till sämre avkastning.

  • Externa faktorer

Det finns även externa faktorer att ta i beaktning och som kan leda till justeringar av villkoren av kontraktet. Sammanslagningar eller handelslagstiftning är exempel på externa faktorer.

Det finns även risker för den som utfärdar en autocall. Bland annat kan det handla om korrelationsexponering mellan obligationer och underliggande tillgång, men det är något du som investerare inte behöver fokusera på.

Är autocalls endast för professionella investerare?

Det finns produkter både för privata och professionella investerare. Det är utfärdaren av en autocall som sätter villkoren, och de hålls ofta till mognad i och med att det inte finns mycket av en andrahandsmarknad för det. När det kommer till professionella investerare är det i regel mer kommunikation mellan utfärdaren och investeraren (eller investmentbolaget), vilket innebär att villkoren skapas gemensamt. 

Köp analyser av autocalls på Struktanalys

Här på Struktanalys kan du köpa analyser av populära autocalls. Analyserna hjälper dig att reda ut vilka autocall som är värda att satsa på. Du kan till exempel köpa analys 2362 av svenska byggbolag här, eller 2363 av svenska bolag med låg trigger här

Vad händer när du ändrar i villkoren på en autocall?

I den förra artikeln beskrev vi hur kraftfull effekten av att inkludera en volatil aktie med låg samvariation med övriga aktier i en autocall var. Här kommer vi följa upp med att se vad som händer när man helt ändrar underliggande och samtidigt justerar barriärerna. Poängen är att visa att det inte är meningsfullt att analysera endast barriärer eller nivån på kupongen; om du inte relaterar dessa både till varandra samt vilka underliggande det är riskerar du att göra en felbedömning. Det är svårt att göra även för dem som har ganska lång erfarenhet av investeringar generellt¹. Det är därför som Struktanalys reducerar den komplexitet som olika barriärer, kupong, underliggande samt eventuella övriga villkor till sannolikheten för olika utfall. På så sätt blir produkt A jämförbar med produkt B. Vi är övertygade om att nio av tio (snarare 99.999 av 100.000) inte gör det här på ett bra sätt utan analytisk hjälp. Därför stödjer vi de rådgivare som är intresserade av att ge sina kunder verklig professionell hjälp i sin rådgivning och inte bara agera som en förlängd försäljare åt arrangörer av strukturerade produkter.

¹ Vi känner flera förvaltare, mycket kunniga i sina jobb, som säger att de inte begriper sig på en produkt som autocall. Däremot verkar en del i branschen tycka att icke professionell investerare enkelt förstår produkten eftersom de förstår villkoren. Vi tror att förvaltarna är de som har rätt; de har förstått vad som är viktigt, dvs hur sannolika olika scenarier är och de kan inte bedöma det utan analytisk hjälp. En icke professionell investerare förleds att tro att han/hon förstått produkten när denne förstått villkoren i form av barriärer etc.

Vi ska i den här artikeln se på tre olika autocalls.

  1. Autocall på OMX med 100% inlösen och kupongbarriär samt 75% riskbarriär, den här ger 6% kupong per år. (Ursäkta fikonspråket; om du är ny på autocalls läs först om produkten HÄR.)
  2. Autocall på fyra svenska banker; den har kupongbarriär på 80%, inlösenbarriär på 90% samt riskbarriär på 60%. Den här ger 10% per år. 
  3. Autocall på fyra amerikanska aktier; Tesla, Netflix, Apple och Twitter. Den har kupongbarriär på 60%, inlösenbarriär på 75% och riskbarriär på 50% samt ger en kupong på 20%. 

Den här produkten ger alltså dubbelt så hög kupong som bankerna och mer än tre gånger så hög som OMX. Samtidigt är alla barriärer avsevärt lägre dvs om underliggande inte spelade någon roll vore det uppenbart att välja denna senare produkt. Men om man nu ska relatera potentiell kupong först till barriärerna och sedan vilka underliggande det är blir det svårare att veta hur man ska gå till väga. För oss är det svaret givet; fundera ut rimliga förutsättningar och gör sedan en simulering. På så sätt får du en indikation på hur ofta olika saker kan förväntas inträff!. 

Fundera nu en kort stund på vilken av de här produkterna du helst skulle vilja investera i? 

Är kupongen i den sista tillräckligt hög för att kompensera för risken? Är mellanalternativet med bankprodukten den som kommer bäst ut? Eller är de båda för riskabla och det är bäst att gå med det trygga OMX alternativet? Vi kommer att räkna fram en förväntad avkastning för alla tre för att kunna jämföra; försök att rangordna dem baserat på din intuition eller känsla först och klicka sedan vidare nedan.

 

Det man först behöver göra när man jämför autocalls är att tänka i termer av potentiell kupong. I exemplet ovan är denna 6%, 10% respektive 20%. Från dessa potentiella kuponger ska man dra bort förluster som uppstår när underliggande slutar under riskbarriären. Sedan har man en nettokupong som är mer jämförbar än bruttokupongen. Ungefär så har vi gått tillväga för att jämföra produkterna ovan. 

Så först låter vi datorn simulera 10.000 utfall vardera av dessa tre autocalls. Vi antar att aktierna stiger med 5% per år och låter de senaste fem årens volatilitet och korrelation representera vår bästa gissning för de kommande fem åren².

I tabellen nedan ser du den förväntade avkastningen för de tre alternativen; 

  • OMX

2,56%

  • Svenska Banker

5,78%

  • Low Trigger

5,31%

² Om du har en annan marknadstro kommer det förstås påverka hur rimligt utfallet är. Trots det kan det vara bra att behandla alla underliggande lika i första skedet för att få en rimlig uppfattning att utgå ifrån. I nästa steg kan man justera för en annan uppfattning.

 

Hur skall jag då tänka?

Du kan tänka på den förväntade avkastningen som resultatet av att investera 10.000 gånger i produkterna och efter det se vad du tjänat netto. OMX produkten har lägst kupong och också lägst förväntad avkastning men bankerna har högre förväntad avkastning än Low Trigger. Det beror på avsevärt färre antal utfall under riskbarriären och att nedgången i de fallen inte är lika stora i bankprodukten. De 5% sämsta utfallen medför en nedgång på 80% i Low Trigger men ”bara” 55% i bankerna. 

Så om du bara skulle utvärdera produkten från förväntad avkastning så är Svenska Banker den som är mest intressant. Till det kommer givetvis vilken risk man är beredd att ta; de 5% sämsta utfallen innebär som sagt en förlust på 55% i bankerna men bara lite mer än hälften på 29% i OMX. Om man är riskavert är kanske OMX produkten den mest intressanta trots den lägsta kupongen och den lägsta förväntade avkastningen. 

Istället för att se på den erbjudna kupongen och nivån på barriärerna är det i den här riktningen en mer informerad affär görs;

  1. Analysera först förväntad avkastning istället för kupong (kupongen i sig är nästan på nivån ointressant).
  2. Relatera sedan den förväntade avkastningen till risken i produkten; i exemplet ovan är det enkelt att välja bankerna framför Low Trigger men inte givet att välja den framför OMX.
  3. Skulle du sedan ha starka skäl för en annan marknadstro än den som ligger bakom simuleringen gör om hela manövern med ny input till modellen. På det här sättet har du gjort en riktig analys och kommit långt ifrån ”20% kupong med låga barriärer verkar perfekt, jag väljer den” och gett dig själv bättre förutsättningar att göra bättre affärer. 

 

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Är en strukturerad produkt alltid en dålig lösning?

Strukturerade produkter får ofta oförtjänt kritik, tidigare i år bl.a. i Insuresecs disciplinnämndens något udda beslut, i olika former och med olika avsändare. Några gemensamma nämnare finns; okunskap och ovilja att ta reda på hur saker och ting är, i vissa fall att det i praktiken handlar om konkurrenter till branschen vars uttalanden ändå av någon anledning ses som om de vore objektiva och sist men inte minst en slags politisk korrekthet” (ett lite uttjatat uttryck men passar in här).

Är en strukturerad produkt ALLTID en dålig lösning?

Det är märkligt att vissa alltid anser att en strukturerad produkt är en dålig lösning. Vi tror att delar av förklaringen är att kostnadsuttaget i produkterna historiskt sett varit oklart och otydligt och att det i kombination med att det upplevdes som komplext gör att vissa tror att man helt enkelt ”blir lurad”.

När det gäller kostnader så är en strukturerad produkt ungefär som aktiv förvaltad fond sett över hela löptiden.  Sedan ska man förstås inte sticka under stol med att branschen har överdrivit fördelarna vilket gjort att vissa kunder blivit missnöjda även när resultatet är ungefär som väntat (om man hade gjort sitt analysarbete ordentligt före investeringen).

Bortsett från kostnader är det svårt att förstå att lösningar som verkligen kan anpassas till kundens riskprofil ses med så oblida ögon i dessa tider då investeringsrådgivning ska göra just det. Ta hänsyn till kundens individuella situation och riskprofil.

Vi skissar på ett inte helt ovanligt kundcase

Låt kunden Nisse Nilsson kliva in på kontoret. Han äger ett hus och c:a 500.000 i finansiella tillgångar, hälften i aktier och den andra hälften i företagsobligationer. Han har en relativt god erfarenhet av placeringar och ser mot bakgrund av hur världen ser ut en hög risk för att riskfyllda tillgångar kan falla kraftigt. Samtidigt ser han att centralbankerna går in och stödjer varje gång det verkar som om att det finns en risk att det ska falla och att det kan innebära att aktier och andra riskfyllda tillgångar kan fortsätta uppåt.

Nisse är alltså osäker och har därför den strategi han har med hälften i aktier och den andra hälften i obligationer. Helt enligt skolboken och dessutom en ”politiskt korrekt” portfölj som varje ekonomijournalist med självaktning skulle kunna godkänna (i varje fall om avgifterna är de lägsta på marknaden). Inte kan väl en strukturerad produkt vara något för Nisse? Dessutom är han ju erfaren, då kan han göra det själv (och vore han inte det så är lösningen för komplex för honom och därför olämplig).

Då säger vi att en indexobligation skulle faktiskt kunna vara utmärkt för Nisse. För om det verkligen kommer stora rörelser på marknaden – upp eller ned – så har Nisse fortfarande 50% i aktier och 50% i obligationer med dagens portfölj. Det betyder att i en uppgång får han 50% av uppgången och i nedgång samma sak. I indexobligationen får han kanske 75% av uppgången och kan begränsa nedsidan till bara 10% – se nedan.

Så här är det egentligen; om rörelserna på marknaden visar sig bli större än vad som är inbakat i prisen på den option som ligger i indexobligationen så gör Nisse en bra affär – relativt sett – när han köper indexobligationen. Därför kommer situationer när Nisse har en mer volatil marknadstro än marknaden att vara lägen där indexobligationen är bättre än fonden. Sedan kommer resultatet av affären inte att bli som den mest aggressive säljaren beskriver den – men den kommer heller inte att bli som den ofta en journalist beskriver den. Så visst kan indexobligationen vara bra men om man har låtsats om att det inte finns några nackdelar kan man ju inte stå där med trumpen min och inte förstå varför kunderna inte är nöjda med – i stort sett – förväntade resultat

För den som vill vara mer konkret finns ett exempel nedan; 

För att bli lite mer konkret låt oss anta att Nisses marknadstro korresponderar till en förväntad avkastning på 5% för aktierna och 1% för obligationerna eller 3% för hela portföljen. Låt oss vidare anta att hans världsbild är sådan att det motsvarar en volatilitet på 25% (eller mått på osäkerheten i hans prognos avseende den förväntade avkastningen. I praktiken betyder 25% volatilitet att två år av tre borde avkastningen hamna +/- 25% från den förväntade avkastningen eller mellan -22% och + 28% i Nisses fall, dvs en ganska vid prognos).

Om Nisse med den marknadstron istället köper en indexobligation med 75% deltagandegrad och 90% kapitalskydd kommer den förväntade avkastningen att bli c:a 3% (2,97 för att vara exakt i de simuleringar vi har gjort) samtidigt som kapitalskyddet stiger från 50% till 90%.  Nisse har alltså behållit sin förväntade avkastning på portföljen samtidigt som risken har sjunkit markant, precis som den gör när man använder sig av diversifiering. I det här fallet har dock Nisse istället koncentrerat portföljen; skälet till förbättringen beror på att Nisse tror på en volatil (rörlig och osäker) värld i förhållande till hur indexobligationen prissätts.

Hur kan man förändra en portfölj?

Att förändra en portfölj kan göras på flera olika sätt så att relationen mellan den risk som investeraren tar och den förväntade avkastning som portföljen har förbättras. Att sprida risken över flera tillgångar som har likvärdig förväntad avkastning men inte samvarierar helt är en mycket bra metod för att uppnå det. Men det kanske inte passar alla och generellt sett så är diversifieringen ofta för låg;

Nisse borde kanske haft andra tillgångar också? Varför inte lite guld, hedgefonder, fastigheter, infrastruktur, private debt m.m? Till sist blir det för oöverskådligt för den genomsnittlige kunden och kanske inte alls optimalt.

Se istället till att förstå vad som fungerar för just den här kunden.

Ett alternativ är försöka förstå för det första vad som fungerar för just den här kunden, för det andra att förstå dennes världsbild och för det tredje översätta det till en lösning som passar, dvs individualiserad rådgivning. I Nisses fall innebär det att en indexobligation ger ett objektivt sätt bättre förväntat resultat eftersom hans världsbild innehåller högre volatilitet än den som ligger i priset på indexobligationen. I sitt 50/50 sparande tar han därför onödigt hög risk för att nå den relativt blygsamma förväntade avkastningen på 3%. En annan kund – som har en annan världsbild – kanske tar för låg risk med samma portfölj som Nisse har. Poängen är inte att en och samma lösning är bra för alla utan det handlar om att kunna anpassa lösningen till de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. Om man då redan från början säger att en viss typ av lösning alltid är dålig i princip oavsett pris, som t.ex Insuresecs disciplinnämnd, så har man begränsat handlingsutrymmet och försämrat möjligheterna till att skapa en effektiv portfölj. 

Det är lite samma sak som om en förvaltare av en Sverigefond säger att man aldrig tar med Volvo, HM och Ericsson oavsett hur bolagen utvecklas eller hur de är prissatta. En sådan hållning är rigid och hjälper inte andelsägarna på något sätt. 

Samma sak gäller inställningen till strukturerade produkter som man stöter på ibland; oavsett pris, förhållande mellan risk och potentiell avkastning samt hur väl den passar kundens riskprofil så är det en dålig lösning.

Man måste kunna skilja på att det har funnits tillfällen då strukturerade produkter har översålts av dåliga rådgivare till ovetande kunder och att de i andra tillfällen kan vara utmärkta lösningar på ett investeringsproblem.

Det är märkligt att så många faller i fällan som säger ”A är bra i alla lägen och B är dåligt i alla lägen”. För kunden innebär det att man inte får den lösning som är bäst eftersom alla alternativ inte utvärderas på lika grunder. Skulle du vilja investera i en fond där förvaltaren redan som utgångspunkt exkluderar vissa aktier (förutom av etiska eller miljömässiga) oavsett hur bolagen går eller vad priset på aktien är?  Eller är fonder generellt sett dåliga lösningar för att det finns en rådgivare ute i marknaden som som givit dåliga råd och låtit kunderna låna pengar till high yield fonder som fallit i värde? Eller är aktier en dålig placering för att någon gav ett råd att köpa aktier i flygbolag i januari i år? 

För att vara tydlig så är det inte så att vi anser att strukturerade produkter på något sätt är bättre än andra lösningar. De kan vara felprissatta, felstrukturerade, vara fel lösning och det är givetvis så att vissa kunder bör undvika vissa alltför komplexa lösningar som gör att de kommer att missförstå risker och möjligheter. Men de är heller inte sämre på det sätt som man får intryck att många tycker – och att utesluta dem som alternativ i portföljen begränsat handlingsalternativen och gör rådgivningen sämre.

Villkoren för strukturerade produkter varierar över tid och ibland är vissa attraktiva och ibland andra. Genom att anpassa portföljen, utan fördomar, kan kunderna generellt sett få bättre produkter. Givetvis kräver det också en viss kompetens hos rådgivaren, en förmåga att se vad som är mer eller mindre lämpligt. Men det argumentet gäller alla typer av placeringar; bara för att en fond är mindre komplicerad betyder det inte per automatik att det är enkelt att avgöra om det är lämpligt att köpa biotech eller kinesiska konsumtionsaktier. Faktum är att det riktigt svåra är att avgöra vad som är attraktivt prissatt respektive dyrt och i vissa former av strukturerade produkter – främst kapitalskyddat men finns också andra – så minskar behovet av att ha en korrekt marknadssyn.

Struktanalys tror att om rådgivningen till privatkunder ska fungera väl så måste man göra ett par saker;

  1. Begränsa inte handlingsalternativen på förhand.
  2. Försök förstå vad som fungerar för den enskilde kunden.
  3. Anpassa råden till individen, både i termer av risk men också vad som är praktiskt genomförbart för just denne individ.
  4. Diversifiera – men inte bara över tillgångar utan också över payoffstrukturer. Dvs kombinera olika typer av investeringar med varandra, inte bara olika tillgångsklasser.
  5. Överinvestera aldrig i något där du eller din rådgivare inte fullt ut begriper riskerna.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Vad betyder Fixed best?

Struktanalys förklarar villkoret ”Fixed Best”.

Fixed best i strukturerade produkter betyder att den faktiska avkastningen på de underliggande som går bäst skiftas till en given fast avkastning vid beräkningen av återbetalningen. Det kan t.ex se ut som följer; produkten baseras på 10 aktier men avkastningen på de fyra som gått bäst är förutbestämd till t.ex 30%. Det är förstås utmärkt om de fyra som gått bäst gått upp mindre än 30% i genomsnitt men mindre bra om de gått bättre.

För många som investerar för första gången eller åtminstone inte har lång erfarenhet av strukturerade produkter finns det en risk att överskatta värdet av en sådan här feature = produktvillkor. Den initiala känslan (som vi försöker balansera genom att erbjuda analys) är att man är garanterad 30% på vissa aktier samtidigt som man är skyddad på nedsidan om alla aktier faller. 

Det är ett par saker man behöver påminna sig själv om i det fallet;

  • För det första att det är de bästa aktierna vars avkastning ersätts; om någon aktie dubblas (inte omöjligt under en bra femårsperiod) så reduceras avkastningen med 70%
  • För det andra att t.ex 30% under fem år motsvarar dryga 5% per år (40% motsvarar närmare 7% per år) vilket i skrivande stund är en helt acceptabel avkastning men inte fantastisk.
  • För det tredje att de underliggande aktierna betalar utdelningar som tillkommer den som investerar direkt men inte den som köper en strukturerad produkt. 5% årlig avkastning på en aktie som redan initialt betalar t.ex 3% i form av utdelningar är knappast strålande.
  • För det fjärde att produkten innehåller s.k korrelationsrisk dvs risken att underliggande inte samvarierar med varandra. Tänk dig extremfallet; de fyra bästa aktierna dubblas i värde och övriga sex halveras. I en direktinvestering hade du fått 10% avkastning över perioden (exkl utdelningarna). I Fixed Best är korgen värd 82% av den initiala investeringen (dvs utan kapitalskyddet hade investeringen tappat 18%) eftersom de fyra aktierna som dubblas endast får en avkastning på 30%. Ett osannolikt scenario men som mest är till för att få förståelse för korrelationsrisk; om aktierna med bäst utveckling begränsas och övriga går dåligt ger Fixed Best ingen eller dålig avkastning i förhållande till underliggande. Var därför uppmärksam på korgen om du investerar i en fixed best lösning.

Vi illustrerar skillnaden i en korg med eller utan Fixed Best.

Nedan har vi försökt illustrera för det första den generella skillnaden i en korg med och utan Fixed Best villkor, dvs vad händer med förväntad avkastning om man adderar Fixed Best allt annat lika. Sedan har vi försökt illustrera hur den här effekten skiljer sig om korgen förväntas samvariera kraftigt eller om samvariationen förväntas vara låg. 

Först har vi helt enkelt tagit en befintlig produkt och tagit bort villkoret Fixed Best. Det är en korg på åtta aktier och avkastningen på de tre bästa ersätts med en fast avkastning på 30%. Kapitalskyddet är på 90% och deltagandegraden 100%. Grafen nedan är ett sätt att beskriva det; den visar alla resultat (uttryckt som årsavkastning) av de både produkterna. Resultatet på nedsidan är ungefär detsamma sedan finns en liten grupp utfall där Fixed Best lösningen  ger bättre avkastning än produkten utan detta villkor.

 

Vår sammanfattning av en ”feature” som Fixed Best.

En korg med villkoret Fixed best begränsar i första hand potentiell avkastning; det betyder inte att det är en dålig lösning men det betyder att om du tänker att det är fantastiskt att du redan från start kan vara garanterad 30 eller 40% på några av aktierna så är du på fel spår.

Använd gärna våra analyser som stöd för ditt val eller rekommendation av placering första analysen bjuder vi på, se värdekod nedan.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Optimal start ger en bättre startkurs, men vad blir effekten?

Optimal start vad är det?

När nya strukturer funnits ett tag så brukar det tillkomma nya villkor som t.ex Optimal Start. Det är ungefär som affärsutveckling i vilken verksamhet som helst, t.ex nya versioner av Iphone. Ibland kan det vara svårt att bedöma effekten av dem. Optimal start är en sådan ”feature” där man förstår att den är bra att ha i sig – vem vill inte hellre ha en lägre startkurs? Däremot kan det vara svårt att veta vad det kostar och vad det ger. Först måste man försöka ta reda på är hur mycket det är värt, dvs hur mycket bättre blir det med optimal start än utan? 

Innan vi börjar så betyder optimal start precis vad det låter som. Startkursen är inte en given dag utan den bästa av kurserna under t.ex fem observationer under de fyra första veckorna. Inom parantes sagt tror jag nästan det säger något om människor att det är optimal start och genomsnitt i slutet istället för tvärtom..

Svaret på frågan om vad optimal start är värt beror förstås på många faktorer. T.ex vilken underliggande det är, vilken produkt det är, om man backtestar, vilken period det gäller etc? Vi provar genom att se på olika produkter med olika villkor för att se om det finns något mönster.”

Vi förklarar med ett exempel.

Vi börjar med en Low Trigger på svenska aktier; 75% inlösenbarriär och 60% kupongbarriär. Vi jämför helt enkelt resultatet med och utan optimal start för att se hur det påverkar förväntad avkastning. I det fallet ger Optimal Start c:a 0,3% per år i ökad avkastning. Samtidigt minskar antal fall under riskbarriären med c:a 1%. Dvs det hade det hade varit mer intressant att öka kupongen med 0,5% per år än att lägga till Optimal Start. Men det kanske låter bättre med 10% kupong och optimal start än 10,5% kupong?

Så vi provar med en till; en autocall combo (dvs två kuponger) där den optimala starten läses av dagligen under en månad istället för fem gånger under en månad. Det borde öka avkastningen mer än i det förra fallet. Den förväntade avkastningen ökar dock bara med 0,5% samtidigt som antal fall under riskbarriären minskar från c:a 29% till 23%. Följaktligen bidrar Optimal start här men kanske mindre än vissa tror. Gör vi backtest är det likadant; avkastningen ökar med c:a 0,5% per år men de negativa utfallen minskar bara från 13 till 12%. Det senare beror troligen på att det är så pass få utfall i utgångspunkten. Nedan visas en graf som jämför de båda produkterna i backtestet; som synes är skillnaden inte så stor. Den blå grafen har optimal start och den bruna exkl. optimal start.

 

Optimal Start

Vår sammanfattning gällande en ”feature” som Optimal start.

Sammantaget så ger Optimal start givetvis en bättre avkastning eftersom startkursen är bättre allt annat lika. Å andra sidan är det något mindre än vad man kanske tror och då blir frågan om det inte är enklare att erbjuda en kupong som är marginellt högre från början? Givetvis blir optimal start just optimal om perioden i början är väldigt volatil men om den istället är helt stabil har man gett bort en del av den potentiella kupongen över hela perioden. 

Vi säger vare sig bu eller bä men rekommenderar dig i varje fall att inte räkna med att en optimal start ska ge dig något rejält lyft jämfört med om produkten lanserats utan optimal start. Räkna också med att ju mer volatilt det är i början desto större andel av den potentiella kupongen över hela löptiden kostar det att köpa Optimal Start. Dvs precis som att när det är tid att köpa på börsen så kommer du inte att vilja köpa; när det är tid för Optimal Start kommer den kosta som mest. Det betyder inte att det är en dålig lösning, bara att den inte kommer gratis och kanske ger mindre sett över många observationer än vad många verkar tro.

Vill du ha underlag till din analys så kan du använda dig av vår standardanalys där du erhåller villkoren samt framtida simuleringar och historiska back-test av produkten. Vill du också ta del av vår rating av aktuella strukturerade produkter köper du vår virtuella ratingrapport.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Förståelsen för sannolikheter är viktig!

Rating med Struktanalys

Sannolikhetslära ett bra sätt att tänka när du investerar. 

Även om strukturerade produkter lämpar sig ovanligt väl för en bedömning i termer av sannolikheter, så gäller det sättet att tänka i princip alla investeringar. Det är ju inte så konstigt egentligen eftersom det handlar om framtiden. Om framtiden vet vi inget med säkerhet men vi kan med hjälp av analytiskt tänkande, erfarenhet från historien, modellering m.m åtminstone göra en informerad bedömning av vad som är mer eller mindre sannolikt. 

I en strukturerad produkt kan vi t.ex göra en informerad bedömning av risken för att ett visst index faller med mer än 30% över fem år – eller så kan vi gissa och låtsas att vi vet något som vi inte har en aning om överhuvudtaget.

När man talar om framtiden bör man tänka i termer sannolikheter?

Varje gång man talar om framtiden så är det mest lämpligt att tänka i termer av sannolikheter och inte försöka låsa fast sig vid ett visst scenario. Förutom att det är mer rimligt eftersom det inte går att veta något säkert om framtiden så kan det medföra ett mer flexibelt tänkande. Det gör att man försöker se om det som händer är ungefär i linje med vad man tror dvs man försöker anpassa sin karta till terrängen och inte tvärtom.

”Forecasting is difficult, especially about the future” 

-Yogi Berra-

.Men det finns många tillfällen där tänkande i termer av sannolikheter kan visa hur marknaden kanske har felprissatt vad som kommer att hända. Även om det är enkelt i efterhand så kan det faktiskt vara värt att se på några historiska tidpunkter och fundera på om de scenarier som ”marknaden” trodde på verkligen var rimliga. 

I början av år 2000 t.ex så hade den framtida tillväxten behövt vara dubbelt så hög som den historiska för att motivera aktiekurserna. Var det rimligt givet de förutsättningar som fanns då? Ungefär 10 år tidigare kostade en genomsnittlig japansk aktie ungefär tre gånger så mycket som en amerikansk för att Japan skulle ta över världen. Omvänt så skulle världen gå under i början av 2009 enligt konsensus och aktier var mer eller mindre värdelösa. 

”Scenariot behöver inte alltid vara helt rätt utan det kan räcka med att se att förväntningarna

på framtiden inte är i linje med vad som är sannolikt att hända” 

Struktanalys

 

 

Hur analyserar man på bolagsnivå?

På bolagsnivå gör man samma typ av analys där man bedömer olika scenarier, t.ex 5G penetration och marknadsandel för Ericsson, och hur sannolika de är att inträffa. Om marknaden t.ex tror att Ericsson ska få hela (eller ingen) del av 5G marknaden så kan man göra en annorlunda bedömning och (troligen) tjäna bra på den. 

I skrivande stund är en stor diskussion i marknaden om återhämtningen efter Coronakrisen kommer att bli snabb (”V shaped recovery”) eller långsam (U shaped). Är den snabb är aktier ett bra alternativ men om återhämtningen blir långsam och utdragen så är troligen mer defensiva placeringar att föredra. Med ett sannolikhetsänk är det heller inte säkert att du kommer att investera efter det du tror är mest sannolikt. Om du bedömer att V shape är mer sannolikt borde aktier vara mest intressant men om du samtidigt bedömer att aktier redan gått upp för mycket kanske du väljer att vara mer defensiv ändå. Om du har låst dig vid ett scenario och det blir fel så blir kostnaden avsevärt högre. Att tänka i sannolikheter gör prognoser mindre rigida och lättare att justera i takt med att nya ”bevis” eller observationer tillkommer.

På sin allra minsta nivå säger fysikerna att världen styrs av sannolikheter. Det går inte att mäta exakt var t.ex en proton befinner sig men det går att säga var den sannolikt befinner sig. I alla fall som handlar om framtiden är sannolikheter det mest lämpliga sättet att uttrycka sig. 

  • Kommer Ericsson att få en stor andel av 5G marknaden? 
  • Kommer Trump vinna nästa val? 
  • Kommer Malmö FF vinna allsvenskan igen? 
  • Kommer Moderna vara först med ett vaccin mot Corona? 

Det går inte att veta säkert, men en informerad bedömning kan uttrycka sannolikheten för de här sakerna. Dessa sannolikheter kan sedan jämföras med hur marknaden prisar det. En sådan strategi gör att du inte alltid ”bettar” på det du nödvändigtvis tror ska hända utan på det som är felprissatt. Tänk att du t.ex tror att Trump kommer förlora valet men när du ska spela på det så är oddsen bara 1,1 (dvs du får tillbaka 1,10 för varje satsad krona). Det motsvarar 90% sannolikhet (1/1,1) för att Trump förlorar och även om du inte tror att han vinner så kanske du bedömer hans chanser högre än så, åtminstone 30%. Det betyder att du skulle spela om oddsen är bättre än c:a 1,43 (1/0,7); så även om du tror på en seger för demokraterna så har ”marknaden” redan diskonterat det (i det här exemplet, i verkligheten ser oddsen annorlunda ut).

 

Allt handlar om att vi vill göra informerade bedömningar.

Kortfattat så hänger sannolikheter i väldigt stor utsträckning samman med att göra informerade bedömningar. Alla seriösa bedömare vet att ingen prognos är helt säker och gör därför istället en bedömning av hur sannolikt ett visst scenario är. Förutom att det vi strävar efter att leverera är just en informerad bedömning så ger sannolikheter en större möjlighet att jämföra olika investeringar. För den riskaverte är det t.ex kanske viktigare att minimera risken att hamna under riskbarriären i en autocall. Den som är beredd att ta mer risk är däremot kanske mer intresserad av att kupongen är hög och att sannolikheten är att få den är rimlig – snarare än att det finns en risk att göra en förlust. Struktanalys rapporter visar just sannolikheten för att olika scenarier ska inträffa – och gör därför två olika produkter mer jämförbara.

Med våra analyser och ratingrapporter vill vi hjälpa dig att göra informerade bedömingar innan du bestämmer dig för att göra en investering i en specifik strukturerade produkt. Använd koden nedan och ladda hem en valfri ratingrapport från någon av de aktuella produkter som finns att investera i just nu. Så ser du även hur vi betygsätter de andra produkterna i förhållande till varann.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Rating och Villkor! Vi följer upp tidigare inlägg.

Vi har som sagt fått en del frågor avseende ratingen; 

  • Kommer det gå bättre om jag bara köper fyr- eller femstjärniga produkter?
  • Hur kan ni säga att en viss produkt har hög förväntad avkastning om ni inte tar hänsyn till vilka underliggande det är?
  • Hur kan jag veta om en viss produkt har hög eller låg rating m.m? 

För det första går det inte att säga att det kommer att gå bättre eftersom framtiden per definition är osäker. Det som går att säga är att produkter med fler stjärnor har bättre förutsättningar att leverera bättre resultat sett som grupp. Det betyder att i det enskilda fallet finns det många andra faktorer som kommer att ha stor betydelse. Bland dessa finns vilka underliggande det är, vilket marknadsläge vi befinner oss i m.m.

Hur kan vi säga att en viss produkt har hög förväntad avkastning om vi inte tar hänsyn till vilka underliggande det är?

När det gäller den andra frågan om hur man kan tala om förväntad avkastning för en viss produkt om man inte tar hänsyn till underliggande så kan man se vår prognos ungefär som ”vad brukar hända”. För många betyder att man analyserar hur produkten har gått historiskt. Problemet med det är att ju bättre just de aktier som ingår i produkten gått desto större risk kan det vara att de faller. 

Därför simulerar vi istället och därmed behandlar vi alla aktier lika. Vår förväntade avkastning bygger inte på att vi tror att Volvo är bättre än Boliden eller vice versa. Den enda historik som analysen tar i beaktande är aktiernas volatilitet och korrelation. Den förväntade avkastningen – och därmed ratingen – är följaktligen beroende av om villkoren är bra eller inte. Det gör också att en viss produkt inte är bra eller dålig i sig; den kan vara bra till rätt villkor men mindre bra till sämre villkor. 

Precis som med strukturerade produkter generellt; det går som vi skrivit tidigare inte att säga att de generellt är dåliga som vissa gör gällande – utan det beror helt på villkoren. 

” Det finns bra strukturerade produkter och det finns mindre bra, precis som att fonder och andra investeringsalternativ har varierande kvalitet.”

Vi kör ett exempel!

För att exemplifiera, se bild nedan, har vi tagit en produkt med medelbetyg och helt enkelt förändra villkoren för att se vad som händer med ratingen. Det är en autocall på fyra svenska aktier, ”Svenska Bolag” med inlösenbarriär 90, kupongbarriär på 80 och riskbarriär på 60. 

Med kupong 10% får produkten ett betyg på tre; den har en förväntad avkastning på c:a 6,5% och sticker inte ut på något sätt egentligen. Om vi nu tänker oss ett annat marknadsläge där volatiliteten är klart lägre och emittenten förväntar sig hög korrelation mellan aktierna så kommer kupongen att sänkas. Samma produkt ges nu ut till 7% kupong och vår rating faller till en svag tvåa. Det beror på att den förväntade avkastningen nu sjunker till runt 4%. Kupongen betalas ut lika ofta och det blir förlust lika ofta men kupongen är helt enkelt lägre. 

I ett annat marknadsläge med hög rörlighet i marknaden och mindre förväntad samvariation mellan aktierna går det istället att få 14% för samma produkt. Det höjer den förväntade avkastningen till över 9% och produktens rating till en fyra. I princip säger ratingen följaktligen att du borde förvänta dig högre avkastning när du investerar i den här produkten med 14% kupong än med 7% kupong. No shit? Ingen raketforskning direkt eller hur? Men samma jämförbarhet som vi nu sett på med samma produkt gäller även över många olika produkter. Återigen kommer många andra saker att ha betydelse i det enskilda fallet men sett över många observationer har produkter med högre rating bättre förutsättningar att ge avkastning – eftersom de helt enkelt ges ut med bättre villkor.

Expempel på Rating      
Produkt: Autocall ”Svenska Bolag” se aktuella i vår shop.  
Rating: Medel (3)    
Marknadsläge: 1 2 3
       
inlösen barriär 90% samma samma
Kupong barriär 80% samma samma
Risk barriär 60% samma samma
Kupong   10% 7% 14%
Rating/betyg *** (-)** ****
Förväntad avkastning: 6,5% 4% 9%

För att du skall kunna bekanta dig mer med vår rating rapport ger vi dig möjlighet att välja ut en strukturerad produkt från aktuella emissioner från GarantumStrukturinvest och Nord FK. Har du inte konto skapa ett konto i vår shop och använd värdekoden nedan och ladda ner vår virtuella rating rapport där du får villkoren på den produkt du valt samt rating i jmf med produkter inom samma typ samt alla aktuella strukturerade produkter som vårt system kan analysera.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Hur skiljer sig SA´s rating från Morningstar?

Autocall rating från Struktanalys

Efter att vi publicerat vår artikel om vilken avkastning produkter med olika rating hade fått har vi fått ett antal frågor om ratingen. Frågorna handlar framför allt om hur vi gör ratingen men också om hur den skiljer sig från Morningstars rating av fonder. 

Många noterade att Morningstars rating säger ingenting om framtida avkastning, varför skulle er rating kunna göra det?

Varför skulle Struktanalys rating metod fungera?

För att först fokusera på den första frågan, dvs hur vi gör ratingen så bygger den i stor utsträckning på förväntad avkastning. I vårt sammanhang är förväntad avkastning resultatet av att göra affären många gånger om. Om du t.ex har 5% förväntad avkastning för svenska aktier och simulerar resultatet för en fond 10.000 gånger så kommer förväntad avkastning att bli 5% (minus avgifter). Men om du simulerar en autocall med t.ex OMX som underliggande och antar 5% avkastning så kommer resultatet bli olika beroende på vilken kupong produkten ger. Om kupongen är 10% blir den förväntade avkastningen förstås klart högre än om kupongen bara är 5%. 

Den förväntade avkastningen kommer sedan att relateras till följande tre faktorer;

  • RISK
  • RISKFRI RÄNTA
  • AVKASTNING I UNDERLIGGANDE

Ju högre förväntad avkastning i förhållande till dessa desto högre blir ratingen. Sedan tar vi också hänsyn till emittentens kreditvärdighet samt produktens komplexitet. En emittent med låg kreditvärdighet kan ju erbjuda en högre kupong, allt annat lika – men det gör ju inte produkten bättre i sig, det ger den bara lite mer risk. En hög grad av komplexitet både ökar risken att kunden missförstår den samt ger (generellt sett) emittenten högre marginaler varför det också påverkar ratingen negativt. 

Hur skiljer sig då vår rating från hur Morningstar bedömer fonder? 

För det första är Morningstars rating mest bakåtblickande, dvs hur har det gått, och inte framåtblickande som vår analys är genom simuleringarna. Det gör att Morningstar kommer att ge högt betyg åt fonder som har gått bra historiskt. Eftersom fonder påverkas av cykliska faktorer, som t.ex vilken typ av bolag som går bra, den ekonomiska utvecklingen m.m, så finns det en tendens till att fonder som gått riktigt bra senare går sämre. Det här fenomenet kan ibland också bero på storlek; så länge fonden inte har så mycket tillgångar att förvalta så går det bra men i takt med bra resultat så ökar inflöden och gör det svårare för förvaltaren att uppnå bra resultat. Ett annat skäl är enkel ”reversion to the mean”; eftersom fondresultat delvis beror på ren och skär tur (inte bara men det påverkar) så kommer extremt bra resultat oftast följas av något sämre resultat. 

Det är ungefär som om att du jämför att spela tennis mot Roger Federer, du förlorar varje match eftersom det beror helt på skicklighet med att tävla på börsen med Warren Buffett. Du kommer att vinna ibland men det är mer sannolikt att det följs av ”reversion to the mean” (dvs Buffett vinner – och du knappast slår Federer bara för att du förlorat två matcher  i rad.)

Rating med Struktanalys
Kortfattat; ju mer tur en process innehåller (som t.ex att slå tärning) desto mer ”reversion to the mean” och ju mer skicklighet (som t.ex tennis) desto mindre "reversion to the mean". Oavsett skäl så finns det i princip ingen samvariation mellan rating och (framåtblickande) avkastning i Morningstars stjärnor – men det är kanske inte så förvånande eftersom analysen är bakåtblickande.

Vad är Struktanalys rating beroende av?

Vår rating kommer i stor utsträckning att vara beroende av hur produkten är prissatt jämfört med hur volatil underliggande varit under de senaste fem åren. För en autocall t.ex så vill du gärna se små rörelser i underliggande men ändå få en hög kupong (i en indexobligation tvärtom). Om kupongen är tillräckligt hög – dvs emittenten är beredd att betala mycket för produkten – jämfört med vad som kan motiveras utifrån de senaste fem årens rörelser så kommer förväntad avkastning (och därmed ratingen) bli hög. Vår process är därför lite mer framåtblickande än vad Morningstars är som mest blickar bakåt. Att blicka bakåt blir rimligt om det är en process som bara handlar om skicklighet; om vi ska förutsäga vem som vinner nästa tennismatch mellan dig och Roger Federer så kan vi helt enkelt analysera historiska resultat eftersom det är en process som bygger nära 100% skicklighet. Ska vi däremot avgöra om du eller Warren Buffett har högst avkastning på börsen nästa i vecka (i procent..) säger historiska resultat mindre eftersom perioden är så pass kort att slumpen är en avgörande faktor. Eftersom fondresultaten som sagt inte bygger på skicklighet (åtminstone i avsevärt lägre utsträckning än tennis) så går det inte att dra samma slutsatser av fondresultat. 

Vår rating kommer givetvis inte att fånga upp alla saker; framför allt tar den inte hänsyn till vilka underliggande det är eller vilket marknadsläge vi råkar befinna oss i när produkten ges ut. Vi behandlar alla produkter lika och tar inte hänsyn till om OMX står i 1300 eller 1900 när produkten emitteras. Precis som med alla metoder för prognoser kommer den b.l.a därför att innehålla ”fel”; några ettor kommer att visa sig vara strålande investeringar och några femmor kommer att bli en besvikelse. 

Systemet kommer att peka på de produkter som har bäst förutsättningar i form av bra villkor att leverera en rimlig avkastning i förhållande till risken – medan Morningstars rating i stor utsträckning talar om vad som redan hänt!

Fakta, bedömningar och killgissningar!

När man investerar måste man per definition hantera det faktum att framtiden är osäker. Vissa människor har svårt för det och tar för låg risk medan andra tror de vet vad som ska hända och kanske tar för hög risk genom att ha för dålig riskspridning. Struktanalys försöker hjälpa användarna att använda en väg som vi tycker är mer framkomlig; att försöka göra informerade bedömningar av det som annars riskerar att bli rena ”killgissningar”.

För att låna från Howard Marks (som citerade en epidemielog som heter Marc Lipsitch) så finns det faktainformerade bedömningar samt rena spekulationer eller gissningar. I det sammanhanget så handlade det om spridningen av Coronaviruset men citatet gäller faktiskt även många andra områden. Vi vet t.ex att Ericsson är noterat på Stockholmsbörsen och att de arbetar med telekom. Vi gör en informerad bedömning att omsatte dryga 200 Mdr under 2019 och att det betyder att de tjänade mellan 6 – 13 Mdr¹. Om du frågar oss hur Ericsson påverkas av Coronakrisen, vad deras konkurrenter gör exakt eller hur en telemast egentligen fungerar så är våra svar mer eller mindre värdelösa. Det senare skulle med vår kunskap idag vara rena spekulationer eller som vi brukar kalla det; killgissningar. 

Ett av problemen med vår tid är att världen är full av killgissningar (ibland också tjejgissningar). Vad värre är att ofta verkar avsändarna tro att de levererar informerade bedömningar och ibland t.o.m fakta. Någon som ska investera i Ericsson kan säkert läsa på ett oräkneliga antal forum om vad Nisse Hult m.fl tror om att rulla ut 5G eller något annat. Problemet är att 99% av det som skrivs är killgissningar och, med all respekt för de som faktiskt vet vad de talar om, för att tala klarspråk värdelöst.

Fakta är en bra bas.

När du ska investera handlar det per definition om framtiden. Det betyder att fakta kan vara bra som bas; en viss autocall betalar 10% kupong, Ericsson kan tjäna pengar på 5G eller något annat. Den här typen av fakta kommer dock sällan skapa avkastning eftersom alla andra redan vet det. Fakta om Ericsson som andra inte vet är svåra att hitta eftersom det sitter ett stort antal analytiker som har som heltidsjobb att bevaka Ericsson. Skulle du på ett eller annat sätt få tag på verkliga fakta om Ericsson som andra inte känner till och som kan förväntas påverka aktiekursen är det, eller kan vara, insiderinformation som är olaglig att agera på. Verkliga fakta är följaktligen ganska värdelösa som underlag för att investera, även om det är nödvändigt att känna till vissa fakta.

Killgissningar är som nämnt än mer värdelösa; de får människor att tro att de vet saker som de inte vet något om och agerar därefter. I Corona sammanhang kan man säga att fakta är att olika former av Corona virus funnits länge, att i skrivande stund är c:a 4 miljoner människor (känt) smittade över världen, nära 300.000 är döda osv. Exempel på killgissningar är att viruset är skapat i kinesiska laboratorier och att man kan spruta in handsprit i lungorna på folk eller dricka kinesiskt örte för att bli frisk. Informerade bedömningar görs av epidemiologer och andra med kunskap för att hantera den osäkerhet som råder om viruset. De bygger sina uttalanden på modeller (som inte alltid är rätt), på erfarenhet och på riktiga tester. 

Någon killgissning kommer kanske visa sig vara korrekt med lite tur och vissa av epidemiologernas modeller kommer med all säkerhet visa sig vara fel. Men om du vill undvika smitta eller veta vad du ska göra och inte göra om du blir sjuk, vore det inte bättre att lyssna på någon som har lång erfarenhet av det han el hon pratar om, ägnar all sin yrkesmässiga tid åt frågan, har en hel skvader av människor anställda för att ta reda på vad som fungerar och inte, har testat eller tagit del av tester av eventuella mediciner och som dessutom kommer att ställas till ansvar för sina rekommendationer – än att lyssna på en arkitekt, busschaufför eller tandläkare som mellan patienterna talar om för världen hur Coronakrisen ska lösas anonymt på Facebook, Flashback eller något annat socialt medium (och som sedan på eftermiddag hinner med att tala om hur Ericsson ska gå de närmaste månaderna) ?

Struktanalys vill hjälpa användaren att undvika killgissningar och komma närmare informerade bedömningar. Vi levererar heller inte fakta i någon större utsträckning eftersom vi vet att det inte är där slaget står. Det hjälper inte att förstå att man får 15% kupong om fyra okända aktier vid något tillfälle ligger över sin ”startkurs” samtidigt – om du inte har någon som helst möjlighet att bedöma sannolikheten för att det ska inträffa. Investeringar som bara bygger på den typen av fakta är fortfarande killgissningar eller rena spekulationer. Precis som i andra sammanhang kommer en del spekulationer att slå in men sett över många tillfällen är det, precis som för epidemiologerna, mer sannolikt att informerade bedömningar är bättre än killgissningar. 

Fråga dig själv, skulle du helst följa Warren Buffets informerade bedömningar eller det senaste trollet på forumet som råkat göra fyra bra aktieaffärer i rad och tror att han numera är ämnad för ett liv som daytrader? 

 

¹ Det visade vara en mindre informerad bedömning eftersom Ericssons kräftgång fortsatte under 2019 då de bara tjänade 1,8 Mdr på 227 Mdr omsättning för att vara exakt. Poängen är att informerade bedömningar givetvis kan vara mer eller mindre bra de också; för att kvalificera som informerade bedömning måste de dock bygga på någonting och inte vara gripet ur luften. Under ett par år tid har Ericsson omsatt c:a 200 Mdr och gjort en vinst på c:a 5% av omsättningen. En killgissning däremot är helt gripen ur luften; det är vad du får om du frågar någon som är helt ointresserad av vad Ericsson omsätter eller tjänar – t.ex om du skulle fråga min mamma eller min dotter.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Vad spelar rating för roll när du väljer investering?

Struktanalys har länge gjort en rating av de produkter som emitteras på den svenska marknaden där Garantum Fondkommission och Strukturinvest är marknadsdominerande. Ratingen bygger på den förväntade avkastningen i produkten men vi tar också hänsyn till emittenten samt produktens komplexitet. Men i princip är det svårt att erhålla en hög rating om produkten inte har en bra förväntad avkastning. Den förväntade avkastningen i sin tur bygger på 10.000 simulerade affärer där vi beräknar den totala avkastningen på dessa. 

I det enskilda fallet kommer utfallet av en viss produkt i stor utsträckning att vara beroende av när den råkade ges ut samt vilka underliggande den har. Eftersom vår rating behandlar alla underliggande lika (vi antar 5% för alla aktier eller index oavsett vilka de är) och vi heller inte på något sätt försöker tajma marknaden så kommer ratingen INTE att påverkas av dessa effekter. I det enskilda fallet är därför individuell marknadstro, riskbenägenhet, hur produkten passar i portföljen etc mycket viktigare för beslutet om du ska investera eller inte, än vad ratingen säger.

Vad säger utfallet om ratingen?

Sett över många observationer däremot så borde de produkter som får låg rating har större svårighet att prestera bra resultat. Det beror helt enkelt på att vi behandlar alla produkter lika och de som får sämre rating har sämre förutsättningar för att ge bra resultat. Det kan t.ex vara så i en autocall att det är för låg sannolikhet för inlösen eller för många riktigt kraftigt negativa utfall. 

För att testa det hela tog vi c:a 300 autocalls ur vår databas utgivna mellan 2015 – 2018 och jämförde vår rating vid utgivningstillfället med utvecklingen till idag. 300 produkter är ett rimligt underlag även om det förstås skulle vara bättre med fler. I och med att testet är gjort mitt i Coronakrisen är avkastningen på totalen inget vidare men i och med att de flesta emissioner gjorts på högre nivåer än börsen står nu är det ganska väntat (det är heller inte så att det finns en massa andra alternativ som gått avsevärt bättre.) 

Om du hade investerat i samtliga 300 produkter hade det medfört en förlust på dryga 7% totalt sett; vissa hade förfallit tidigt och vissa hade gett riktigt dålig avkastning. Vi har alltså tagit med samtliga produkter, både de som förfallit tidigt och de som fortfarande är aktiva. 

Av de 300 fick 43 stycken en rating på 1; en investering i BARA dessa 43 produkter hade gett en negativ avkastning på dryga 20%.  Fler än 55% av produkterna hade negativ avkastning. 

Om man däremot hade investerat bara i de 138 produkter som fick fyra eller fem i rating så var avkastningen fortfarande negativ (men bättre än index) men nu bara med -1,25%. Av dessa produkter hade dessutom över 62% ett positivt resultat och de negativa resultaten var – generellt sett – mindre negativa än i produkterna med sämre rating. 

Bilderna nedan sammanfattar resultatet; den första visar den procentuella avkastningen per ratinggrupp (1-5) och den blåa linjen visar den genomsnittliga avkastningen på alla produkter (återigen, undersökningen gjord i början av april, hade den gjorts i januari hade det totala resultatet varit bättre).

Den andra bilden visar andelen positiva resultatet per ratinggrupp och återigen visar den blåa linjen genomsnittet eller i det här fallet totalen. Totalt sett hade c:a 52% av produkterna ett positivt resultat medan 62% av de som hade 4 i rating hade positivt resultat.

Rating med Struktanalys
Rating med Struktanalys

Med det sagt är det viktigt att inse att ratingen inte är någon säker guide i det enskilda fallet. 

Vi kan plocka fram exempel där ratingen tar fel i båda riktningarna; t.ex så hade Garantums Läkemedelscombo som innehöll Teva en envis 4 från oss vid flera emissionstillfällen. De produkterna handlas idag på en bråkdel av sitt värde eftersom Teva kraschat. 

Eller 2601 – också från Garantum – en combo på svenska aktier som vi gav en etta och som tre år senare betalade ut 159,7 för en avkastning på närmare 60%.  Men ingen metod som handlar om att bedöma framtiden kommer att vara perfekt. Några av de produkter som vi ger en etta kommer även i framtiden att visa sig ge riktigt bra avkastning och några fyror eller femmor kommer att visa sig vara en riktigt dålig ide. Men sannolikheten att få bra avkastning ökar med betyget och sett över många affärer så har de med högre betyg klart bättre resultat än de med lågt. För du hade väl heller inte velat ha de minus 20% som gruppen med betyg ett levererade i genomsnitt?

Så återigen, ratingen ger förhoppningsvis en fingervisning sett över många produkter och stort antal emissioner. I den enskilda produkten däremot måste man se på de individuella förutsättningarna som råder just då, både avseende marknad samt de underliggande aktier som ingår. Utöver det behövs en individuell rådgivning för att se hur produkten passar in i befintlig portfölj, marknadstro samt riskbenägenhet. 

Som rådgivare kan du ge kunden ytterligare en dimension med hjälp av våra ratingrapporter som visar produktens rating respektive förväntade avkastning. Genom att kombinera den individuella analysen av kundens situation och riskbenägenhet m.m med Struktanalys mer generella analys av de olika produkterna kvalitetssäkrar du din rådgivning och förbättrar dina möjligheter att göra bättre affärer för dina kunders räkning. 

Vi bjuder på den första ratingrapporten. Välj själv bland 29 produkter som finns i vår shop och använd koden nedan.

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

Vad betyder underliggande aktier för en autocalls egenskaper?

Det korta svaret är ALLT!
Det något längre svaret ska vi gå igenom nedan. 

Vi kan ha fel men vi uppfattar det som att många kunder tänker för lite på vilka underliggande aktier det är i en autocall. Man är så fokuserad på att förstå villkoren att man inte riktigt tänker på vad man investerar i egentligen. Den första frågan man ställer sig borde vara om man vill investera i de underliggande aktierna överhuvudtaget. Dessutom är det lite ironiskt eftersom valet av underliggande kommer att påverka risker och möjligheter i minst lika stor utsträckning som graden av förståelsen av villkoren i sig. Vi ska nedan se på effekten av olika inriktning på underliggande.

Byt ut en underliggande, vad händer då? 

Låt oss börja med att byta ut bara en underliggande som samvarierar mindre med övriga. Vi börjar med en autocall med följande villkor som ni säkert känner igen.

  • Underliggande: Fyra svenska storbanker
  • Kupong: 5%  / Inlösen kupong: 15 %
  • Kupongbarriär 60 % / Inlösenbarriär 90 % av startkurs.
  • Riskbarriär: 60 % ( risk aktiveras om sämsta aktie fallit med mer än 40 % på slutdagen.)

Vi utgår från aktier i samma bransch för att sedan se vad som händer när vi ändrar en aktie från en annan bransch. Om vi plockar bort SHB och istället använder AstraZeneca men har i övrigt identiska villkor sjunker den förväntade avkastningen från c:a 15% till 12%. Faktum är att i 85% av fallen så ger produkten utan AZN högre avkastning. De här resultaten är desamma oavsett om vi gör en framtida simulering eller ett backtest och beror på att vi satt in en aktie som har lägre korrelation med övriga aktier.

Många eller merparten skulle vi tro, när det kommer till personer som inte investerat eller på annat sig lärt sig något om autocalls, skulle vid en första anblick anse att produkterna är mer eller mindre likvärdiga. Några skulle förmodligen också tänka bakvänt, dvs att det är bra med riskspridning såtillvida att alla företag inte är i samma bransch men så är inte fallet. Det beror heller inte på att AZN på något sätt skulle vara en sämre aktie än SHB; om övriga aktier vore läkemedelsbolag hade det varit en förbättring att inkludera istället för att exkludera AZN på SHBs bekostnad.

Sedan provar vi och byter ut SHB mot Tesla vad händer då?

Det finns dock mer extrema fall än att byta SHB till AZN. När aktierna är mer volatila och har en lägre korrelation blir effekten mycket mer tydlig. Om vi tar bort SHB och istället sätter in t.ex Tesla så blir resultatet ett helt annat. Från en förväntad avkastning på c:a 15% per år till en förväntad ”avkastning” på minus 10%!!

Det beror på en kombination av mycket färre inlösentillfällen (under första året mer än halveras de från dryga 40% till c:a 20% ) samt att antalet utfall då aktien med sämst utveckling förväntas hamna under riskbarriären ökar från c:a 20% till över 40% – se bilden nedan. Det beror heller inte på att Tesla under någon specifik period gått dåligt eftersom vi använder framtida simulering istället för backtest. Så när Tesla inkluderas bland de fyra aktierna förändrar produkten helt karaktär; från att vara en potentiellt intressant investering till att vara ett sätt att utsätta sig för en risk som inte motsvaras av samma möjlighet.

Analys av autocall

Exemplet ovan är förstås lite konstlat såtillvida att kupongen förstås hade varit högre när Tesla inkluderas medan vi antog att den var densamma. Det beskriver dock de stora skillnaderna; inte ens om kupongen hade dubblats hade det varit värt att ta risken på produkten med Tesla istället för SHB¹. Risken är att man glömmer att tänka på hur underliggande påverkar risker och möjligheter.  Investeraren är så fokuserad på att förstå barriärer, att produkten kan lösas i förtid, vad riskbarriären innebär etc att man helt missar att analysera det som mest påverkar karaktären på produkten, dvs underliggande aktier. Tänk på att det här gäller även om du tycker att Tesla är en mer intressant aktie än SHB. För att inkludera Tesla i produkten skulle du ha en avsevärt högre kupong och / eller lägre barriärer – även om du tror att Tesla kommer gå bättre än SHB.

Genom att reducera produkten till sannolikheten för olika utfall så kommer Struktanalys rapporter att fånga effekten av att inkludera t.ex Tesla i en bankprodukt utan att för den skulle behöva gå på djupet i Tesla i sig. Vi behöver inte veta exakt hur vare sig resultat- eller balansräkning ser ut utan det räcker med att ha en rimlig uppfattning om hur volatil aktien i sig är respektive hur mycket den samvarierar med övriga aktier i produkten. Utan den kunskapen hade det dock, även för undertecknad, varit stört omöjligt att avgöra effekten av att inkludera Tesla.

Andra misstag som vi uppfattar det som att en novis ofta gör är att stirra sig för blind på antingen kupongen eller nivån på barriärerna. Dvs att man erbjuds en hög kupong eller låga barriärer – eller t.o.m en kombination av detta – och glömmer bort vilka de underliggande är. En kombination av hög kupong och låga barriärer beror i princip alltid på att underliggande är volatilt och förmodligen har låg inbördes samvariation. Reducerat till sannolikheten för olika utfall så är det ofta inte alls bättre att få en hög kupong och låga barriär än att ha stabila aktier och en lägre kupong och / eller högre barriärer. Vi tar det i nästa artikel.

Dessa typer av analyser är något vi kan göra som har tillgång till vår omfattande databas av strukturerade produkter men vi har skapat standardiserade analyser och rapporter där vi beskriver en produkts egenskaper

  • Analysen innehåller villkoren och delas upp i sannolikhets analys samt ett backtest. Se aktuella analyser.
  • Ratingrapporten innehåller villkoren och produktens rating (1-5) samt visar hur den placerar sig i förhållande till andra aktuella produkter. Se aktuella ratingrapporter.

 

 

KVALITETSSÄKRA DIN INVESTERING MED

 ANALYSER & RATING FRÅN STRUKTANALYS!

 

¹ Då hade förväntad avkastning blivit c:a 15% enheter bättre eller runt 5% mot den rena bankprodukten på 15%. Jag hade personligen gissat att de skulle ha legat närmare varandra. Om inte läsaren har en mycket bättre intuition än jag själv kring dessa saker så gissar jag att det finns fler än jag som riskerar att missta sig om man inte försöker ta reda på hur det är istället för att lita på sitt första intryck. Och att missta sig är att underskatta risk eller överskatta möjligheter.

STRUKTANALYS WEBSHOP

Analys och ratingrapporter av stukturerade produkter.

Går det att investera i pandemiska tider?

Blogginlägg om prognoser

Visst finns det andra saker som är viktigare än pengar i dessa tider – men det går inte att komma ifrån att när marknader kan röra sig med 10% per dag fram och tillbaka så måste man fundera på hur man hanterar sitt kapital också. Är du en aktiv sparare med långsiktig horisont är det säkert så att det uppstår möjligheter i såväl enskilda marknader som enskilda aktier.

Sitt still i båten!?

Många analyshus och investmentbanker har – troligen lite för tidigt – börjat köpa försiktigt i några väl utvalda aktier. Det betyder inte att man tror att det vänder precis just nu men att vissa aktier sett på lite längre horisont där saker och ting återgår till en mer normal verksamhet ter sig ganska billiga. Detta gäller speciellt mot bakgrund av att räntor kommer att vara i mer eller mindre noll under överskådlig tid framöver.

“Standard rådet  från de som skriver om sparande är ”sitt still i båten” osv,  problemet med det resonemanget är att om alla satt still i båten så skulle kurserna inte sjunka!”

Problemet är bara att många har inte den tidshorisonten eller det intresset för övrigt. Det är också så att många inte klarar den volatilitet som dagens marknad har. Standardråden från de som skriver om sparande är ”sitt still i båten” osv.   Problemet med det resonemanget är att om alla satt still i båten så skulle kurserna inte sjunka (och då vore det förstås en bra ide att sälja). Om alla å andra sidan kastar sig ur så kanske det går att köpa även om det pågår en kris. Det är bara om det finns en skillnad mellan värde på ett företag och priset på företaget som det uppstår en möjlighet; om du fokuserar bara på pris eller bara på värde kommer är det osannolikt att du gör en bra affär. Därför kan det kanske för den som kan sitta still i båten, ha is i magen etc (plattityderna är snart lika slut i tidningarna som munskydden och handspriten är på apoteken), vara läge att köpa lite försiktigt men vara beredd på att vara långsiktig och att det kan gå ned ytterligare.

Ett alternativ för de som inte är så intresserade att de tycker sig ha en rimlig uppfattning om vad t.ex Volvo faktiskt är värt, är att köpa strukturerade produkter. Ja, just det strukturerade produkter det enda som en journalist med självaktning tycker är nästan lika farligt som Covid 19. Men det här att säga att strukturerade produkter alltid är dåliga är ungefär som att säga att alla journalister skriver alltid bara dåliga artiklar bara för att en har visat sig ljuga, en annan glömt att kolla källorna och en tredje inte kan stava. Eller att Volvo alltid är ett dåligt köp, vare sig aktien kostar en krona eller 1 000 kronor.

Kapitalskyddade produkter

För handen på hjärtat, om din fondförvaltare plötsligt sade att vi har gett bort en del av den potentiella avkastningen de närmsta fem åren för att kunna skydda oss mot en nedgång framöver kanske du skulle tycka det var ganska bra i dagens läge? För det är ju precis det som en kapitalskyddad produkt gör. Och för alla dem som protesterar nu och säger att det är fel tidpunkt att sänka risk så säger vi att om du är säker på din prognos behöver du förstås ingen strukturerad produkt. Du hoppar till säkra papper när aktier är på väg att gå ned och tvärtom. Men för oss andra dödliga är det inte så enkelt, vi vet helt enkelt inte vad som kommer att hända. Därför är det speciellt för den som inte är så intresserad av aktiemarknaden utmärkt att köpa kapitalskyddade strukturerade produkter.

Se vår rating av aktuella strukturerade produkter. 

Vi är en oberoende analysaktör och lägger oss inte i vem som gör vad på marknaden men just nu noterar vi att Garantum har satsat på kapitalskyddat igen vilket är glädjande. Det är visserligen i norska kronor och villkoren är förstås inte samma som när räntan var 5% men med tanke på volatiliteten i marknaden är de ändå riktigt intressanta just nu. Du kan t.ex investera i Asien med max 10% förlustrisk (överkurs) och få 150-170% deltagandegrad. 10% är börsrörelser på en dag just nu samtidigt som ekonomin bromsar in snabbare än 2008. Eller en fond med inriktning på teknik och småbolag med 10% risk och runt 100% deltagandegrad.

“Vi tycker det är bra att Garantum har försökt få ihop den här typen av produkter i det här besvärliga marknadsläget.”

Och om någon säger att det är en dålig strategi, fråga i sådana fall vad man ska göra och varför. 

  • Allt i aktier? För hög risk. 
  • Allt i räntor? På lång sikt för dålig avkastning. 
  • 50/50? 

Ja kanske det, men det innebär fortfarande högre risk än den kapitalskyddade produkten och troligen lägre avkastning om marknaden vänder upp. 

Vi tycker det är bra att Garantum har försökt få ihop den här typen av produkter i det här besvärliga marknadsläget. Trots den stökiga marknaden är villkoren fortfarande attraktiva. Vi hoppas att de har möjlighet att hitta sätt att få fram åtminstone delvis kapitalskyddat och att fler hänger på och visar att strukturerade produkter faktiskt behövs. Avslutningsvis och inom parentes så med norska kronan en bit under den svenska och oljan på bottennivåer så kan ju faktiskt “kapitalskyddet” i NOK också kunna bidra till avkastning om man har lite tur.

Kvalitetssäkra ditt investeringsbeslut med Struktanalys!


Struktanalys lanserar Sveriges första webshop för analys & rating

Struktanalys gör precis det som namnet antyder; vi analyserar strukturerade produkter. Vi behandlar alla produkter lika och gör en simulering av framtiden samt ett test av hur produkten hade fungerat historiskt. På så sätt får rådgivare och kunder en bättre bild av risker och möjligheter med produkten relativt andra. Analyserna produceras med Modelitys prisbelönta programvara och bygger på vanlig finansiell teori. 

Vi har nu lanserat en webshop som ger möjlighet att även investera i analyserna per styck istället för ett fullt abonnemang som varit den enda möjligheten fram till idag. Utöver att erbjuda våra nuvarande analyser som beskriver sannolikheten för olika utfall kommer vi också inom kort att erbjuda en ny rapport som ger ytterligare stöd för investeringsbeslut. Den nya rapporten kommer att visa en rating och en förväntad avkastning för den specifika produkten relativt övriga på marknaden. Nedan beskriver vi mer i detalj vad analysen bygger på och hur den kan användas, den kommer att heta Ratingrapport.

Vill du se hur rating på aktuella strukturerade produkter ser ut idag?

Vi har nu låst upp funktionen rating och bjuder på denna tjänsten under lanseringsperioden! Man kommer i framtiden kunna abonnera på den eller låsa upp den under 24h via ett köp i shopen.

Hur fungerar ratingrapporten? 

För varje produkt som emitteras på den svenska marknaden räknar vi fram en förväntad avkastning samt gör en rating. Eftersom vi fått en del frågor på hur vi egentligen gör detta ska vi nedan beskriva hur det går till. 

För det första är förväntad avkastning ett lite vilseledande begrepp. Det låter ju som det jag som investerare borde förvänta mig att få i avkastning – men det är inte det som avses. En bättre beskrivning är att förväntad avkastning är medelvärdet av avkastningen på att göra samma affär många gånger om. En autocall är faktiskt ett ganska bra exempel; den kan ha t.ex 10% kupong men 5,76% förväntad avkastning. 5,76% går inte att få i det enskilda fallet men sett över många affärer är det en rimlig förväntansbild på investeringen. 

Förväntad avkastning är alltså lite som förväntad körtid; säg att du ska köra till Malmö från Stockholm och vet att det brukar ta sig 5,5 timme. Någon gång är det kö ut ur Stockholm, vägarbete i Linköping och en olycka i Jönköping så det tar sju timmar istället. En annan gång kör du en bit över hastighetsbegränsningen mitt i natten och kommer fram under fem timmar; de enskilda observationerna beror på förutsättningarna just då men över många observationer är fem och en halv timme en rimlig förväntan. 

Den förväntade avkastningen vi sätter på en produkt är alltså vad som är rimligt att förvänta sig om; 

  1. jag kunde göra samma investering 10.000 gånger, dvs avkastningen på de 10.000 tillfällena (inte på det enskilda) samt,
  2. att jag tycker att 5% är en rimlig utgångspunkt för underliggande aktier. Om jag av en eller annan anledning tror att förutsättningarna just nu är bättre t.ex för att ekonomin är stark så kommer min förväntade avkastning vara högre än den Struktanalys publicerar. På samma sätt kommer min förväntade avkastning vara lägre än Struktanalys om jag tror att underliggande kommer stiga mindre än 5% per år. 

Den förväntade avkastningen är alltså inte i första hand till för att ge uttryck för en exakt siffra som jag hoppas erhålla när investeringen avyttras utan snarare en siffra som är till för att jämföra med alternativ. 5,76% förväntad avkastning i en autocall med 10% kupong är alltså inte till för att säga att jag tror att jag kommer få 5,76% avkastning utan för att jämföra med andra autocalls (och kanske även andra investeringar).  Att kunna göra den jämförelsen är förstås bra men det säger förstås inte allt om investeringen som sådan. T.ex så borde ju, åtminstone generellt, produkter med högre risk ha en högre förväntad avkastning. 

När vi sedan gör en rating i nästa steg ställer vi därför den förväntade avkastningen i relation till inte bara risk utan också till riskfri ränta samt den förväntade avkastningen i underliggande. Utöver att relatera förväntad avkastning till viktiga alternativ så tar ratingen hänsyn till emittentens kvalitet samt produktens komplexitet. Ju högre den förväntade avkastningen är desto bättre rating får produkten, speciellt om produkten inte ligger högst på riskskalan. Eftersom en svag emittent för det första innebär en högre risk kommer en dålig rating för emittenten att innebära en sämre rating av produkten. En emittent med lägre kreditvärdighet kommer också att betala högre ränta så att villkoren blir bättre. Det gör att produkten kan se bättre ut fast det egentligen bara handlar om att investeraren tagit högre kreditrisk. Därför kommer svag rating, allt annat lika, att påverka produktens rating negativt. 

Sist men inte minst så kommer högre komplexitet att medföra lägre rating. Det finns många olika uppfattningar om komplexitet ska ses som något negativt i sig om t.ex risk och förväntad avkastning (som är det viktigaste för att utvärdera en investering) är likvärdiga. Hög komplexitet bidrar dock till risken att den som investerar missuppfattar just risker och möjligheter så även om en objektiv analys (som vi försöker göra) tyder på att produkterna är likvärdiga så är det ju inte säkert att kunden skulle uppfatta det så om han;

  1.  kunde ge uttryck för sin marknadstro i siffror och 
  2. hade tillgång till simulering möjligheter. Annorlunda uttryckt; kunden löper större risk att överskatta möjligheter och underskatta risker ju mer komplex produkten är, därför anser vi att komplexitet i sig är negativt. Sedan är diskussionen om vad som är komplext ett kapitel i sig men i princip ser vi på två saker; för det första en generell bedömning av i vilken utsträckning avkastningen kan förväntas korrelera med avkastningen i underliggande och för det andra just hur speciella villkor kan förväntas få människor att underskatta risk eller överskatta möjligheter. 

Sammantaget så ger förväntad avkastning i sig en möjlighet att jämföra olika investeringar med varandra och ratingen en möjlighet att också ta andra variabler med i beaktande. Ingen av systemen är perfekta men de behandlar alla produkter inom samma produktgrupp lika och ger därför ett bra stöd i rådgivningen. 

Vi planerar att lansera denna ratingrapporten under mars/april, följ oss på Linkedin och/eller prenumerera på vårt nyhetsbrev så håller ni er uppdaterade. 

Kvalitetssäkra rådgivningen

med analyser och rating från Struktanalys!

Struktanalys kommenterar Fi´s PM.

 

Läste FI’s undersökning om konsumenternas finansiella färdigheter. Är ju i ärlighetens namn inte så att man räknar med att var och varannan svensk är flygfärdig för en CLN investering. Men den viktiga frågan är ju inte hur det är, utan om det går att ändra på?

Vi har några gånger fått kritik för att det är för svårt att förstå det här med sannolikheter, att kunden inte tänker på det sättet. Vid ett första påseende av FIs undersökning är man ju nästan beredd att ge kritikerna rätt; fler än en av fem kan inte räkna 10% på 1000 och med de förutsättningarna är det ju svårt att tänka sig att man förstår t.ex sannolikheten att en aktie av fyra ska hamna under en riskbarriär eller hur? Problemet för de som argumenterar för att en autocall är enkel men en riktig analys av den är svår, är att i FI’s undersökning säger nästan 4 av 10 att de inte känner till fonder särskilt väl. Autocalls anyone? Min gissning är att inte ens en av 20 känner till dem, men betyder det att man inte kan förklara hur de fungerar för att fler ska kunna investera? Läs hela nyhetsbrevet. Där ni kan ladda ner PM från Finansinspektionen.

Nyhetsbrev Topp Tre – Februari

 

På StruktAnalys just nu

  • 43 produkter totalt
  • 16 Autocall, 8 med rating 4 eller högre
  • 6 Sprinter, 3 med rating 4 eller högre
  • 7 Indexobligationer, 4 med rating 4 eller högre.

Topp Tre

Sprinter Kvinnligt Ledarskap 4 

1733 Autocall Norden

Autocall Sverige & Europa 3299

Viktig information ang. Riskindikatorn. I och med att det nya regelverket om Priip´s trädde i kraft i samband med årsskiftet kommer branschen att gå över från den riskindikator som utvecklades av branschorganisationen SPIS, till den nya riskindikator som gäller för Priip´s KID.Det innebär att Struktanalys också går över till att beskriva risken i enlighet med det nya regelverket. Det som kan vara viktigt att känna till är att den nya risken kombinerar marknads- och kreditrisk i en indikator; det betyder t.ex. att en given struktur kan ha olika risk om den ges ut med två olika emittenter. Marknadsrisken beräknas också som en ”VaR risk” d.v.s den bedömer risken utifrån de sämsta utfallen. Den tidigare risken ”Normalrisk” kan sägas beskriva risken över samtliga möjliga negativa utfall medan den nya ser mer på de mest extrema utvalen. Den är alltså lik den tidigare ”extremrisken” förutom att den också tar hänsyn till kreditrisken.

– Vi tycker egentligen att den tidigare beskrivningen av risk var mer ”korrekt” eller åtminstone beskrev faktisk risk på ett bättre sätt. Finns det intresse för att se den gamla risken kan vi i enstaka fall ta fram den och vid löpande intresse kan vi diskutera möjligheten att tillhandahålla tjänster för det.

Djupare analys av produkter med rating 4-5

Vi kommer inom kort att kunna erbjuda arrangörer en fördjupad analys av de produkter som erhåller 4 och 5 i vår rating. I den rapporten tydliggörs varför produkten har fått en hög rating och hur den står sig jämfört med andra produkter i samma produktkategori. Skicka oss ett mail och anmäl intresse för denna analys så återkommer vi när den finns i produktion. info@struktanalys.se
Topp rankade produkter på Struktanalys. För att kunna kvalitetssäkra rådgivningen tillhandahåller Struktanalys en abonnemangstjänst där anslutna rådgivare, erhåller en oberoende analys och rating av strukturerade produkter som finns på marknaden för teckning. De arrangörer som låter sina produkter analyseras just nu är:

  • GARANTUM
  • STRUKTURINVEST
  • EXCEED MANGOLD

I detta nyhetsbrev bjuder vi på analyser för tre produkter som uppfyller våra krav om att ha 4 eller högre i rating. Denna typ av analys gör vi för alla produkter som genomgår vår databas och är en del av vårt basutbud. 

För gratisanalys klicka på respektive produkt nedan.

Sprinter Kvinnligt Ledarskap 4 Har en mycket attraktiv förväntad avkastning i kombination med en relativt låg risk och låg grad av komplexitet. Den förväntade avkastningen bygger på samma simulering som räknar fram produktens risk men tar hänsyn til produktens uppsida i stället för enbart dess nedsida som risken gör.

1733 Autocall Norden Har en attraktiv förväntad avkastning till något lägre risknivå än de flesta autocalls. Den förväntade avkastningen bygger på samma simuleringar som räknade ut den tidigare riskindikatorn men den tar inte bara produktens nedsidan i beaktande utan även dess möjligheter.

Autocall Sverige & Europa 3299 Har en attraktiv förväntad avkastning samt en lägre komplexitet än de flesta autocalls. Den förväntade avkastningen bygger på samma simuleringar som räknade ut den tidigare riskindikatorn men den tar inte bara produktens nedsidan i beaktande utan även dess möjligheter.Rating:

Hur fungerar ratingfunktionen och varför är den viktig.

1. Ratingen bygger på de viktigaste parametrarna för att fatta beslut om investering. Förväntad avkastning Risk Emittentkvalitet Produktkomplexitet

2. Dessa faktorer vägs samman i vår databas och får ett totalbetyg ”rating” mellan 1-5.4. Ratingen kompletterar risken väl då riskmåttet endast bygger på vad man kan förlora medan den viktigast parametern med rating är den förväntade avkastningen.5. I det enskilda fallet är investerarens marknadstro viktigare än ratingen. Mäter man över många produkter, är det dock sannolikt att avkastningen från produkter med hög rating blir högre än dem med låg.


Struktanalys AB i samarbete med Modelity Technologies.Materialet i analyser har sammanställts från källor som Struktanalys AB bedömer som tillförlitliga. Vi tar dock inte ansvar för eventuella felaktigheter eller avvikelser. Analysen ska ses som del av ett beslutsunderlag men bör aldrig användas isolerat för ett investeringsbeslut. Analyser utgör inte investeringsrådgivning då den inte på något sätt tar hänsyn till kundens individuella situation. De sannolikheter som dokumentet beskriver är härledda från de i produkten ingående komponenterna och bygger dessutom på konventionella antaganden om t.ex lognormalfördelade avkastningar. Sannolikheterna är dessutom beroende av den antagna driften i den underliggande varan. Dessa siffror ska därför ses som en vägledning, inte som anspråk på en exakt sanning.

Struktanalys kommenterar KiD

 

Struktanalys kommenterar KiD

Struktanalys vs KID (Key Investor Document) Sedan 1/1-18 ska alla strukturerade produkter som emitteras inom EU ha en s.k KID (Key Investor Document) eller ett Basfaktablad som det ibland kallas på svenska. KIDen är en produkt av en europeisk reglering och med det följer vissa mer eller mindre väntade för- och nackdelar. En av de uppenbara nackdelarna är att de s.k ”Resultatscenarierna” beror på hur aktierna gått historiskt. Därför kommer en KID på en produkt med underliggande aktier eller index som gått dåligt se sämre ut än en KID på aktier eller index som gått bra. Är det verkligen en bra grund för att jämföra produkter? Speciellt om man tänker på att samma myndighet varit mycket noga med att fondbolagen måste skriva att ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning” blir det ju nästan lite parodiskt.

Läs hela nyhetsbrevet där vi följer upp Garantums tidigare inlägg i frågan och tittar närmare på Garantums autocall 3299.

Sammanfattning 2017 – Strukturerade produkter

 

God fortsättning på det nya året 2018. Struktanalys börjar året med att sammanfatta 2017 och vill dela med oss av vad vi ser. I vår databas hade vi närmare 500 produkter som gavs ut av de arrangörer som vi täcker med Analys och Rating. De erbjöd kunder ett urval av både marknader att investera på, samt olika möjligheter att skapa kapitalskydd, inkomst och andra former av exponering som inte går att göra i en direktinvestering.Vi tittade på följande.

  • Rating och förväntad avkastning
  • Rating Förväntad avkastning och risk
  • Förväntad avkastning 
  • ”sharpe ration”

 

Förväntad avkastning och komplexitet, se nedan.

Ladda ner rapport.

Kvalitetssäkra rådgivningen

Struktanalys kontouppdatering

Struktanalys har flyttat sitt backend system för att enkelt kunna skala upp tjänsten och komma med nya verktyg och analyser som hjälper dig. Detta medför dock att alla tidigare konton måste nollställas, dvs ditt gamla lösenord är inte längre giltigt. För att förnya ditt lösenord gå in på denna länk: https://struktanalys.se/resetpassword och följ anvisningarna.

Ha en god fortsättning!
Struktanalys

Nyhetsbrev Topp Tre – December 2017

På StruktAnalys just nu

  • 31 produkter totalt.
  • 13 Autocall, 4 med rating 4 eller högre
  • 8 Sprinter, 2 med rating 4 eller högre.
  • 4 Indexobligationer, 2 med rating 4 eller högre.

Topp Tre

 Sprinter Kvinnligt Ledarskap 3

 VD-byte Nordiska bolag kvar P/M 3254

 1713 Indexbevis Sverige

 

Topp rankade produkter på StruktAnalys.

För att kunna kvalitetsäkra rådgivningen tillhandahåller Struktanalys en abonnemangstjänst där anslutna rådgivare, erhåller en oberoende analys och rating av strukturerade produkter som finns på marknaden för teckning. De arrangörer som låter sina produkter analyseras just nu är:

  • GARANTUM
  • STRUKTURINVEST
  • EXCEED MANGOLD

I detta nyhetsbrev bjuder vi på analyser för tre produkter som uppfyller våra krav om att ha 4 eller högre i rating. Denna typ av analys gör vi för alla produkter som genomgår vår databas och är en dela av vårt basutbud. För gratisprov klicka på länken till respektive produkt nedan. Vi bjuder också på en jämförelse mellan två aktuella och på ytan likvärdiga produkter. I den analysen visar vi hur vårt system kan hjälpa till att jämföra produkter och undvika att välja fel produkt och på så sätt förbättra möjligheterna till att göra bra affärer. Backtest Produkt 1 vs Produkt 2


Sprinter Kvinnligt Ledarskap 3
Har en mycket attraktiv förväntad avkastning i kombination med en relativt låg risk och låg grad av komplexitet. Den förväntade avkastningen bygger på samma simulering som räknar fram produktens risk men tar också hänsyn till produktens uppsida istället enbart dess nedsida som risken gör.

VD-byte Nordiska bolag kvart Plus/Minus 3254
Har en mycket hög förväntad avkastning som kompenserar för en relativt hög risk. Den förväntade avkastningen bygger på samma simulering som räknar fram produktens risk men tar också hänsyn till produktens uppsida i stället för enbart dess nedsida som risken gör.

1713 Indexbevis Sverige
Har en attraktiv förväntad avkastning kombinerad med en normal risknivå och en stabil eminent. Den förväntade avkastningen bygger på samma simuleringar som räknar fram produktens risk men tar också hänsyn till produktens nedsida som risken gör.
Rating:


Förväntad avkastning och rating aktuella produkter.

Grafen nedan visar de produkter som erbjuds i marknaden just nu och gått igenom Struktanalys databas. Grafen visar vilken förväntad avkastning respektive rating olika produkter har. Via access till Struktanalys tjänster minskar du risken att välja fel produkter och ökar utsikterna till en bättre avkastning


Hur fungerar ratingfunktionen och varför är den viktig.


1. Ratingen bygger på de viktigaste parametrarna för att fatta beslut om investering.
 Förväntad avkastning
 Risk
 Emittentkvalitet
 Produktkomplexitet
2. Dessa faktorer vägs samman i vår databas och får ett totalbetyg ”rating” mellan 1-5.
4. Ratingen kompletterar risken väl då riskmåttet endast bygger på vad man kan förlora medan den viktigast parametern med rating är den förväntade avkastningen.
5. I det enskilda fallet är investerarens marknadstro viktigare än ratingen. Mäter man över många produkter, är det dock sannolikt att avkastningen från produkter med hög rating blir högre än dem med låg.


Struktanalys passar även på att tacka för i år och önska
God Jul och ett Gott Nytt År!